Ja jag vet att jag sa att detta skulle bli en träningsblogg men då jag gav upp träningen ganska snabbt och "whipmeup" kan betyda olika saker så har jag nu bestämt mig för att skriva i bloggen om min resa från insikten om missbruket, vilket var för några år sedan, till att jag får hjälp till mitt tillfrisknande och efter det så kommer jag att skriva om den hårda kampen att hålla sig frisk.

Lite background story då: jag kom till insikt att jag hade ett missbruk för några år sedan. Tack vare en alkoholist/poet så insåg jag själva missbruket. Jag har troligen haft missbruket sedan högstadiet då jag hade svårt att passa in bland klassens modelejon till tjejer så jag föll för grupptrycket var gång jag hängde med dem ner till elevcaféet eller till konditoriet som var nästan granne med skolan. Om jag tänker efter så har jag haft mitt missbruk sedan dess men den har visat sig i sin rätta form sedan jag hade maginfluensa när jag var tillsammans med min exman. Äter jag för mycket så får jag ont i ryggen som går ut över bröstet som en panikattack och släpper inte förrän jag har spytt eller tagit en stark värktablett. Värktabletter vägrar jag oftast så då kan ni förstå mitt val. Jag spyr hellre av smärta än att ta en värktablett. Jag har försökt två gånger att få hjälp med mitt missbruk. Första gången så trodde jag att en gastic bypass skulle hjälpa men blev rekommenderad en dietist i 6 månader först som ville hjälpa med mitt missbruk, fast hon inte verkade förstå den, och den andra gången så kom jag i kontakt med en superfin psykolog som ville hjälpa mig till en psykolog och dietist som är specialiserade på ätstörningar. Hon skrev ut en remiss och jag fick välja vårdcentral att gå till. Valde en i lund, vid centralen, och gick in personligen med min remiss och sa att den skulle till en av paykologerna som specialiserar sig på ätatörningar. Javisst säger sköterskan i luckan och jag går hem. Efter ett par veckor får jag min remiss hemskickad igen utan en lapp om varför. Gav upp hoppet då men känner nu, något år senare, att jag måste verkligen få hjälp med detta.

Har gått med i en ätstörningsgrupp på facebook nu och fått ett par tips om hur jag ska gå till väga. Så på tisdag så ringer jag min vårdcentral och ska försöka få hjälp igenom dem in till en ätstörningsklinik.

Man kan säga att min resa börjar här och nu. Iaf fr.o.m tisdag.

Glad påsk allihopa <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har inte kunnat skriva i min blogg på länge, har haft fullt upp med att vara mamma till min nu 7 månader gamla dotter. Nu ligger hon och sover sin förmiddgaslur så känner jag har en liten stund till att skriva. I början, efter hon föddes så kände...

Nu är det ca 2,5 månad sedan jag födde min dotter. Har inte kunnat uppdatera på länge för jag har mådde inte bra den sista tiden av min graviditet och sen fick jag en liten igel till dotter som inte ville lämna min famn, förrän nu. Jag kommer dela up...

Just idag känner jag mig extra känslig. Det är nog dessa förbannade gravidhormoner. Jag har gjort valet att inte rösta i valet iår, för jag känner att jag inte kan rösta på något parti för de bara ljuger om allting. Jag röstade inte i förra valet hel...

Oj oj oj säger jag bara. Kan börja med att jag har inte hetsätit på tre dagar nu. Det finns en anledning till det också. Idag är det en vecka sedan jag fick reda på att jag är gravid. Är i v. 5+1 just nu så fortfarande i tidigt skede. Bestämde mig fö...

Så tråkigt detta är. Jag överåt för inte så längesedan, fick då så ont i magen och i ryggen att jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Låg i soffan, vände och vred mig så det hette duga, till sist satte jag mig i min fåtölj så jag kunde sitta up...