Så var det julafton idag. Jag har varit igång sedan ca 6.30 imorse, bonussonen vaknade då och jag kunde inte somna om fast jag ville. Först mös vi med presentöppning framför tvn, sedan kollade jag och lilleman på film medan sambon spelade lite på sitt xbox. Vi körde sedan in till lillemans mamma, det är hennes jul iår och jag skulle ändå lämna sambon på jobbet så vi erbjöd oss att köra ut med honom. Satt där en stund och snackade innan jag körde sambon. Jag åkte sedan hem ett par timmar tills det var dags att köra till min gudfar. Redan då kände jag att det började göra ont i ryggen så la mig i soffan i ett läge som blev bekvämt för mig. Väl hos gudfar så fick vi glögg och pepparkakor till kalle anka, efter kalle anka var det mat innan vi delade ut julklapparna. DÄR kom ryggontet igen, jag hade helt glömt bort mig att jag inte kan äta så mycket längre på en kort tid. Jag gick TVÅ omgångar med, vad jag tyckte, lite på tallriken var gång. Fick gå runt lite innan vi delade ut julklapparna, hade fortfarande ont när jag satte mig i soffan, hade fortfarande ont i ryggen när vi var klara med utdelningen och öppningen av sagda paket. Så var det ju dags för risgrynsgröt med saftsås plus lite choklad och annat smått och gott. Såklart tog jag lite (två msk) gröt och lite saftsås till det. Det slutade med att jag mådde illa så fick börja ta djupa andetag för att hålla det nere och "vagga" på stället så ryggen höll sig aktiv nog att bli smärtfri. Just då kände jag att jag måste hem, dock hämta sambon på jobbet först vilket jag gör just nu, jag bara väntar på att han ska komma ut, så sa lite flyktigt att jag var tvungen att hämta sambon, utan att säga att jag hade ont i ryggen. Var iaf stolt att jag bara åt 2-3 godisbitar nu på kvällen efter gröten. Men det var 3 bitar för mycket.

Ha en god jul alla <3

Denna olidliga smärtan önskar jag inte ens min värsta fiende. Jag har så jävla ont i min rygg, tack vare mitt självskadebeteende. Jag åt mycket igår under en kort tid, vilket jag vet om är en dum idé, och nu får jag betala för det. Varit vaken sedan 00.30 och klockan är just nu precis innan 3 på natten. Ligger i soffan med mobilen och har nyss tvingat upp det sista jag åt innan jag gick och lade mig. Mitt självskadebeteende förstör mitt psyke p.g.a smärtan den ger mig. Det jag hatar mest är att ingen tar mitt självskadebeteende, mitt mat/sockermissbruk, på allvar. EN psykolog tog detta på allvar, tyvärr kunde hon inte hjälpa mig mer än att skriva en remiss till en psykolog som är specialiserad på ätstörningar. Det värsta var att efter jag lämnade in remissen till det valfria stället, som har psykologer med ätstörnings erfarenheter, så fick jag tillbaka remissen hemskickad igen utan anledning. Ingen kan ta denna formen av ätstörning på allvar tydligen. Känner mig hjälplös då jag inte klarar av detta själv och ingen kan ta mig på allvar.

Nu måste jag försöka sova de sista timmarna innan klockan ringer och jag ska köra min älskling till jobbet.