Fifan vilken vecka. Har hetsätit hela veckan, är inne på 4e jobbdagen på raken och tydligen har INGET gått som det skulle! Har alltid varit något som en kollega har tryckt ner mig på och nu ligger där även en lapp om vad som var fel igår. Jag är så trött på detta, aldrig får man lov att må bra en hel vecka på raken! Coca cola har jag missbrukat hela veckan, tills idag. Varit utan energidryck sedan i tisdags (starkt jobbat för att vara mig). När ska allt detta sluta? Jag är beredd på att sluta jobba här och gå fullt ut på aktivitetsstöd och jobbcoach. Tyvärr så behöver jag lönen från coop för att betala mina räkningar.

När det kommer till maten så har jag knappt ätit 5 ggr/dag utan mer ett eller två mål om dagen och sen överätit resten av tiden. Fästmannen hjälper ju inte till och handlar hem en jävla massa godis. Hellre spara de pengarna och köpa riktig mat istället. Problemet vi båda har är att vi aldrig orkar laga mat när vi är hemma hela dagen eller jobbat dag. Det är riktigt jobbigt att inte orka göra mat var dag till sig. Men vi försöker också spara på maten när det bara är vi två hemma. Försöker ha så vi har mat till lilleman de veckorna han är hos oss. Det är en ganska tajt matbudget vi har just nu så all mat vi har i frysen har vi till lilleman medan vi bara äter mycket litet, nästan svälter oss. Allt för att lilleman ska få mat i magen när han är hos oss. Hetsätningen har varit pga stress som jag inte kan hantera ordentligt. Sen stressar jag ännumer för att jag har hetsätit pga stressen över det andra. Gissa vad jag gör då? Jo jag hetsäter ännumer. Till sist så har jag ont i magen så jag inte kan göra annat än antingen sitta på toaletten eller ligga i sängen i fosterställning. Dagen efter så äter jag inte alls på hela dagen för att sedan hetsäta på kvällen med först mat och sen godis/läsk/chips. Sen sitter jag och har ångest för att jag inte ätit på hela dagen och hetsätit på kvällen.

Nu måste jag ta och sluta innan jag sitter och storbölar på jobbet.

Fyfan vad jobbig dag det är idag. Jag tvättade idag och allt var helt ok, frånsett att jag aldrig åt varken lunch eller mellis. Beställde hem middag till mig och min familj från onlinepizza, där jag valde en kycklingsallad, och efter det så bara känner jag att jag hamnar längre och längre ner i en svacka. Jag vet om att min hetsätning har med mina psykiska svackor att göra, att jag försöker vara alla till lags utan att tänka på mig själv och mitt mående, men idag var det annorlunda. Istället för att börja hetsäta en massa, som vitlöksbrödet och salladsbrödet jag hade kvar att äta, så gick jag in i sängen och la mig istället med mobilspelen jag brukar spela. Sambon kom in efter han hade nattat sin son och började prata med mig och då brast ALLT då han kan läsa mig som en öppen bok, något ingen annan kunnat göra förr. Just nu sitter jag i fåtöljen i vardagsrummet med datorn i knäet och skriver både här och på facebook i en av grupperna jag är med i. 

Det är så sjukt, jag mår inte alls bra, jag vill ha hjälp men vågar inte söka hjälp för detta jag känner att detta är något som alla känner, detta är bara småpotatis som alla känner och ska kunna klara det själva. Det är inte förrän jag är sjukt långt nere i en svacka som jag känner att DETTA måste jag få hjälp med. Dock känner jag det efter "kontorstimmar" oftast så kan liksom inte ringa direkt till en psykolog precis. Efter svackan så känner jag samma igen som jag skrev innan, att det är småpotatis. 

Jag är helt utmattad efter mina gråtattacker nu på kvällen så nu ska jag ta och stänga ner, ta med mig mitt nytvättade täcke in till sängen och försöka sova. Det kommer att vara en lång dag imorgon för mig psykiskt med jobbcoach på schemat. God natt och dröm sött!

Nytt år, inte haft tillfälle att uppdatera på ett tag. Men idag kände jag att känslorna tog över allt. Haft både bra och dåliga dagar den sista tiden, vissa dagar är jag superduktig, vissa dagar riktigt suger. Sitter och kollar på Addicted to food på netflix och började att storböla. En av dem hade missbrukar-föräldrar (alkohol och droger) och sen gifte hon sig med en fd alkoholist. Handledarna berättade om missbruk med hjälp av en kudde och ville få denna kvinnan att ta kontakt med sina föräldrar, som gestaltades av en av de andra missbrukarna och en annan handläggare, hon sa att det inte gick (klart, missbruket, kudden, var i vägen) och sen skulle hon få en kram av sin man, som gestaltades av en missbrukare från gruppen, det går inte att förklara allt under den sekvensen men jag kände igen mig i det sista. Jag har bara haft killar med missbruk, tills jag träffade min nuvarande, och nu känner jag mig verkligen älskad men jag har fortfarande en nära relation till maten som jag egentligen inte ska ha. Det kommer att ta tid, kommer krävas blod svett och tårar och det kommer att vara kämpigt men jag vet att jag klarar det, behöver mycket mer hjälp i min ätstörning men kan inte få mer hjälp från gruppen på Resund. Jag har alla nycklar jag behöver till friheten men jag måste komma över så många hinder bara för att komma till dörren som bara jag kan öppna för min egen frihet.

Jag kommer uppdatera snart igen, nu måste jag göra mig iordning inför jobb.